Sedan ChatGPT lanserades hösten 2022 har utvecklingen av artificiell intelligens, AI, gått rasande fort. Många befarar att vissa yrken kan komma att ersättas helt av robotar. Forskningen på ämnet är än så länge i sin linda men lämnar utrymme för optimism.

Georg Graetz, biträdande universitetslektor och docent vid Uppsala universitet, forskar om teknikens effekter på arbetsmarknaden och ekonomin. Enligt honom är de samhällsförändringar som AI ställer oss inför på sätt och vis ingenting nytt.

Georg Graetz, biträdande universitetslektor och docent vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

– Det följer samma utveckling som vi har sett de senaste 200 åren, det vill säga en ökande automatisering av arbetssysslor som tidigare utförts manuellt. Historiskt sett har det varit någonting positivt. Produktiviteten har förbättrats, vår levnadsstandard har ökat liksom det totala antalet arbetstillfällen.

Men i fallet med AI utmärker sig den nya teknikens lättillgänglighet, vilket har gjort att den har spridit sig explosionsartat. Farhågan är därför att AI inom kort kan komma att ersätta vissa yrkesgrupper och att det kommer kunna få en kraftigt störande inverkan på arbetsmarknaden och samhället.

– Jag skulle säga att oron i viss mån är berättigad. Men det är fortfarande för tidigt att säga hur arbetsmarknaden kommer att påverkas och vilka yrken som kommer att bli mest drabbade, säger Georg.

Det är tydligt att vissa yrkesgrupper är mer utsatta än andra, såsom skribenter, översättare och programmerare. Men de flesta yrken som innefattar texthantering, analyser och faktainsamling kommer kunna påverkas, inklusive journalister, jurister, ekonomer, medicinska yrken och kundtjänstpersonal, menar Georg.

Jag skulle säga att oron i viss mån är berättigad.
Georg Graetz

Även om inte AI skulle leda till att hela professioner försvinner kommer sannolikt mångas arbetsuppgifter att förändras. Vissa gamla sysslor kommer kunna automatiseras helt medan andra nya kan tillkomma – såsom att sköta AI-system och använda sig av deras output. Enligt Georg är det också möjligt att AI kan komma att utjämna vissa skillnader i erfarenhet och kompetens arbetstagare emellan.

– AI skulle till exempel kunna göra så att alla kan dra nytta av samma kunskap och får samma möjligheter att formulera sig på ett lämpligt sätt i exempelvis mejlkonversationer. Ungefär som att alla i dag har tillgång till samma digitala översättningstjänster och rättstavningstjänster.

Alberto Alvarez, biträdande universitetslektor vid Malmö universitet

Alberto Alvarez, biträdande universitetslektor vid Malmö universitet, forskar om AI:s betydelse inom spelutveckling och kommer från och med 2024 att leda ett nytt forskningsprojekt på ämnet där han hoppas hitta svaren på några av de frågor som finns i dag. Enligt honom skulle AI kunna fungera som en digital kollega som ger spelutvecklare möjligheten att fokusera mer på det som människor gör bäst.

– AI har visat sig kunna göra väldigt mycket, men inte allt. Det krävs fortfarande en människa för att göra ett spel roligt att spela. Därför är det möjligt att människans intuition, kreativitet och erfarenhet hamnar ännu mer i fokus framöver.

Med tanke på hur snabbt användningen av AI har spridit sig den senaste tiden är det inte konstigt att många är bekymrade över framtiden för deras profession, menar Alberto. Även om AI kan underlätta mycket, göra det lättare att utforska möjligheter och vara till stor nytta för spelutvecklaren så finns det potentiella baksidor.

– Det är möjligt att AI i huvudsak kommer att användas för lättare arbetsuppgifter, vilket då lämnar kvar det tunga jobbet till människan.

På så sätt skulle jobbet kunna bli mer påfrestande för oss individer än det är i dag, eftersom kraven ökar, säger Alberto.

Det är möjligt att AI i huvudsak kommer att användas för lättare arbetsuppgifter, vilket då lämnar kvar det tunga jobbet till människan.
Alberto Alvarez

Ett annat yrke som kanske kan verka skyddat från effekterna av AI, eftersom kontakten med människor är så pass central, är socialsekreterare. Men enligt Julia Carlsson, universitetslektor vid Högskolan i Borås, är det inte nödvändigtvis så.

Julia Carlsson, universitetslektor vid Högskolan i Borås

– Socialsekreterare är en så kallad semiprofession där det finns mycket tyst kunskap. Man kan lätt få för sig att det går att dra ner på resurserna genom att automatisera delar av yrket. Men det kan påverka yrkesutövandet i sin helhet och ge följder för klienten.

I sin forskning har Julia tittat på vilka effekter digitaliseringen av socialtjänsten får för yrket. I relation till tekniken framställs gärna människan i allmänhet som den felande länken, och det pratas ofta om den mänskliga faktorn när någonting går snett. Men Julia vill i ett kommande forskningsprojekt vända på det resonemanget.

– Det vi vill undersöka är i stället det mänskliga bidraget och på vilka sätt man inom socialtjänsten kompenserar för teknikens brister i relationen till klienten.

Till exempel har man inom många kommuner i Sverige infört digitala ansökningsformulär som klienter ska fylla i för att få beslut om ekonomiskt bistånd. Det finns flera fördelar med det jämfört med pappersansökningar. All data som matas in kan sparas direkt i klientens journal, ekonomiska uträkningar kan göras automatiskt och socialsekreteraren behöver inte ta emot och läsa igenom ansökningarna för hand. Men implementeringen har skapat vissa tomrum som kan drabba klienten. Tomrum som socialsekreterarna sedan tar på sig att överbrygga.

– Det kan handla om att hjälpa klienten med den nya tekniken, svara på frågor, förklara främmande termer eller boka in ett klientbesök för att få en bättre bild av situationen.

Genom att belysa när socialsekreterare kompenserar för teknikens brister får vi indikationer på vilket arbete som kan automatiseras och inte, säger Julia.

Redan nu står det klart att AI och digitala verktyg av olika slag har inneburit förändringar för många yrken. Men hur mycket AI används i framtiden kommer till stor del att avgöras av marknadens efterfrågan och vilka regleringar som införs, påpekar Georg. En AI-driven kundtjänst förutsätter till exempel att kundnöjdheten inte blir alltför lidande av den, och förarlösa taxibilar förutsätter att lagar ändras för att tillåta dem.

För den som känner sig orolig över att förlora sitt jobb till AI är det bra att reflektera över sitt yrkesval och möjligheten att vidareutbilda sig, men det är först och främst viktigt att sätta sig ini vad AI egentligen innebär, menar Georg.

– Se till att hålla dig uppdaterad och följ med i utvecklingen. Testa att använda den nya tekniken och bekanta dig med dess begränsningar och möjligheter. Kanske blir det tydligt för dig då att du faktiskt kan dra nytta av den i ditt yrke och att AI inte kan göra allt som du kan göra.

Text: Thomas Wedérus

Illustration: Louise Löwenberg